Hannahs CSW dagbok – Världen vi vill ha för kvinnor och flickor

Dag 1 – Vad är detta CSW egentligen?
Sedan i natt är är delegationen samlad i New York. vi delar rum om tre stycken, jag bor med Erin från Australien och Beatrice från Kenya. Denna första dag har vi ägnat åt en hel dags träning och teambuilding. Och för att ni ska kunna hänga med ska jag dag för dag berätta lite mer om vad det handlar om. För vad är egentligen anledningen till att vi samlas här just nu?
Under 2 veckor i februari eller mars varje år samlas tusentals aktivister, män som kvinnor, unga som gamla, i New York på FN:s huvudkontor för att diskutera och samarbeta kring kvinnors mänskliga rättigheter. Det är den så kallade Kvinnokommissionen som bjuder in till det. Samordnande är UN Women, FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors mänskliga rättigheter, motsvarande UNICEF som kämpar för barnens rättigheter. Båda har ett utgångsdokument att jobba med – en konvention. Den är inte lagligt bindande men moraliskt. Man förpliktar sig till att följa det som man kommit överens om och många länder gör konventionens överenskommelse till lagar på hemmaplan.
Under tiden som CSW pågår har civilsamhället och länderna möjlighet att diskutera ett ämne utifrån ett kvinnorättsperspektiv och komma med förslag – conclusions kring just detta ämne. I år handlade det om milleniemålen och dess uppföljare – post 2015 agendan.
Milleniemålen togs fram bakom rätt så stängda dörrar 2000 men även om man kan diskutera hur de togs fram och för vem så har de haft mycket stort positiv inverkan på utvecklingen i världen genom att sätta mätbara mål för världssamfundet att sträva mot. Men när de löper ut 2015 är det viktigt att ha ett nytt ramverk att jobba efter – därav post 2015 agendan eller hållbara utvecklingsmål för alla. Denna gång ska de kunna appliceras på alla länder för att ge alla ett mål att sträva mot, även de länder som annars anses som (färdig-)utvecklade. 
Att vrida och vända på detta har vi ägnat en stor del av dagen åt, likaså att jobba med våra tal som vi ska hålla under veckan, öva på en elevator pitch med regeringsrepresentanter, och att hämta våra FN-pass. Nu börjar det verkligen kännas på riktigt!

Dag 2 – En delegation som vill säkra den värld vi vill för flickor

Även idag var det träningsdags. Vi har övat oss på våra nyckelfrågor och WAGGGS tema för detta CSW – The World We Want For Girls. Vad har 10 miljoner flickor och kvinnor jorden runt gemensamt? Alla är de medlemmar i en organisation som i sin tur är medlem i WAGGGS, World Association of Girl Guides and Girl Scouts, såsom Scouterna i Sverige till exempel. Det gör WAGGGS till den största organisationen för flickor och unga kvinnor i världen.

När dessa viktiga frågor – hur vi vill att världen ska se ut i framtiden ur ett rättighetsperspektiv – diskuteras här i New York, får den största organisationen för flickor och unga kvinnor som dessutom är global, inte saknas. Därför åker 9 unga kvinnor som ungdomsdelegater till New York för att delta i förhandlingarna och ge vår syn på den värld vi vill ha för flickor och kvinnor framöver. Delegationen består av representanter världen över –  Australien, Sri Lanka, Pakistan, Lebanon, Kenya, Sverige, Slovenien, Storbritannien och Kanada.
Inför konferensen har WAGGGS gjort en undersökning bland sina medlemmar för att kunna presentera det som medlemmarna ser som de viktigaste frågorna. Här måste vi ha i åtanke att det är 145 länder som medverkar, alla med olika förutsättningarna och föreställningar och ändå är det väldigt tydligt:
  • Det behövs ett mål som har kvinnor och flickor som fokus för en hållbar utveckling och för att säkra deras rättigheter (så kallad – standalone goal on gender).
  • vi måste stoppa våldet mot kvinnor och flickor
  • vi måste stoppa diskriminerande, sociala normer
  • det måste finnas jämställdhet i beslutsfattandet (t.ex. inom politiken)
  • Det måste finnas bättre statistik som tar hänsyn till kvinnor och flickor för att kunna mäta utvecklingen på ett säkert sätt
  • vi måste förstå att flickor är nyckelpersoner för utveckling (t.ex. en flicka som har fått en bra utbildning kommer att kunna jobba, bidra till ekonomin, vara självständig, det är mindre sannolikt att hon blir gravid för tidig men ger sina barn sedan en säkrare framtid, som i sin tur kommer kunna leva ett bättre, säkrare liv.. osv)
  • Rätten till utbildning måste bli genomgående för alla, överallt.

Vissa av dessa områden är viktigare för Sverige än andra, men icke desto mindre måste även vi jobba med dessa på alla områden. Imorgon börjar det på riktigt, då är en god natts sömn ovärderlig (det lär inte bli så mycket av den vara under veckan). God natt på er!

Dag 3 – Första dagen i skrapan

Oh sådant pirr i magen det var att sitta i konferensrum 2 och lyssna på när generalsekreteraren öppnar mötet. Nu är det igång på riktigt. Under månader har vi förberett oss på denna vecka på olika sätt. Läst otaliga dokument, pratat med våra representanter, skapat nya kontakter, haft timmarlånga online trainings och plötsligt så var vi där.

Bilder från Hannahs Instagram
Det är en ära att vara här och få representera WAGGGS 10 miljoner medlemmar i en sådan viktig fråga som vår sociala hållbara utveckling. Första dagen var helt klart präglat av mycket springande, hitta rätt rum, delta i fler möten, träffa nya människor. Jag lyssnade til exempel på en panel som diskuterade inkluderingen av män och pojkar i jämställdhetsarbetet. Det seminariet anordnades av Sverige och det var Carolina Wennholm från Sida som modererade. Ett mycket intressant panel och en bra diskussion. Till exempel om vikten av att göra män till deltagande fäder, både i Sverige och i andra delar av världen.
Vi som Scouterna i Sverige har ju bra erfarenheter av att titta på jämställdhet med allas ögon och att involvera både tjejer och killar. Sverige används generellt väldigt mycket som ett positivt exempel för ett lyckat arbete. Men det är skönt att hör att även om vi har goda resultat i olika uppställningar, är vi långt i från klara och det erkänns av alla svenska representanter.  Bara för att vi i Norden må vara bäst i jämförelse med övriga världen, är vi inte så bra som vi skulle kunna vara, mäns våld mot kvinnor och flickor, mäns välld mot män, ojämställda löner och ojämn fördelad föräldrarledighet är bara några saker att jobba vidare med.
Med det sagt ska jag läsa vidare i utkastet till agreed conclusions för att se var vi kan få in non-formal education som en nyckel till en mer jämställd värld. Har ni frågor om vårt arbete, får ni självklart höra av er och jag ska svara så bra jag kan!

Dag 4 – Policyarbete – vad innebär det?

Jag har nu nämt några gånger det där med policyarbetet och ni undrar säkert vad det betyder.
Hela meningen med konferensen är att få samtliga medlemsländer att komma överens om ett slutdokument. UN Women som enheten inom FN systemet som ansvarar för dessa frågor tog fram ett utgångsdokument, ett så kallat zero draft.
Med detta som utgångspunkt kan man se vad medlemsländerna kan tänkas komma överens om och få en känsla för det politiska läget. Utgångsdokumentet ger oss också möjlighet som civilsamhälle att kommentera och påverka, medlemsländerna gör detsamma. Under veckan har det kommit reviderade dokument för oss att se utvecklingen – vissa länder såsom Philippinerna till exempel har gjort tillägg som talar om samma nyckelbudskap som vi har. Andra länder har till exempel strukit att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter.
Ni ser att det kommer att finnas mycket att förhandla om och det viktiga är att alla är överens om slutdokumentet för annars blir det faktiskt inget sådant. Det har hittills bar hänt en gång tidigare men det är onekligen inte önskvärt för det innebär en hindrad utveckling. 
Det vi gör denna vecka är att gå igenom det 47 sidor långa dokuments och försöker hitta ställen där vi kan lägga till våra budskap. Det låter inte så jobbigt men det är det faktiskt. Det är svårt språk, det är långa paragrafer och det är viktigt att det blir rätt för att visa att vi kan vårt jobb och att vi kan tillföra något på det sättet som medlemsländerna förväntar sig. Ett knep är att använda språk som redan används i andra officiella dokument som redan är beslutade, då är det svårare att förhandla bort. Det betyder alltså at vi grävt ner oss i sådana dokument också. I dagarna ska vi komma fram med en samling paragrafer med ändringsförslag som vi sedan kan dela ut till respektive medlemsland som vi haft kontakt med. Förhoppningsvis tar de våra förslag rakt av, tänk vilken inverkan det hade varit. Så jag fortsätter väl med texten en stund till.


Dag 5 – The World We Want For Girls

Idag har varit helt fantastiskt, såååå mycket energi! Dagens inlägg blir  därför lite kortare, men bara för att hänvisa er till en länk. Vill ni veta hur det går till när WAGGGS anordnar ett eget sidoevent inne i UNICEF huset? Då ska ni titta på följande – worldwewant2015.org/PeoplesVoices  Enjoy!

Dag 6 – En vanlig dag för en ungdomsdelegat

Nu när vi är igång på riktigt undrar ni kanske hur vi mottas här i New York och hur en ”vanlig” dag kan se ut. Låt mig börja med att säga – ingen dag är den andre lik, även om vi har ungefär samma aktiviteter på schemat.
Foto: National committees meeting, inspirational opening remarks by the Executive Director herself Under CSWs första veckan ligger fokus på möten. Vi är väldigt aktiva och ser till att vara på många sidoevenemang som möjligt, dels för att lära oss mer, dels för att visa tydligt den stora roll som WAGGGS spelar i världen. Vi har alltid våra WAGGGS halsdukar på och var lätt att känna igen. Det viktiga är att alltid ställa en fråga och gärna framföra ett av våra budskap till de som var med på eventet. Vi håller också tal eller deltog i paneldebatter. Jag till exempel har idag talat om Scouternas roll i våldsprevention genom projekt som Trygga Möten och WAGGGS kampanj Stop the Violence.
Jag har under veckan ofta varit på de nordiska arrangemang, så ofta att Maria Arnholm, vår jämställdhetsminister till slut kände igen mig och gratulerade oss för vårt hårda arbete. Vi avslutar alltid mötesdagen med ett reflektionsmöte inom delegationen där vi går igenom hur dagen har varit, vad vi är stolta över av det som hänt och hur nästa dag kommer att se ut.
06.30 Rise and shine – sedan frukost
07.30 Policygenomg
ång, vad är på gång idag, hur långt har vi kommit. Bestämma mötestid
08.00 Mot FN-skrapan och de f
örsta sidoeventen
08.30 Sidoevent 1, till exempel om:
10.15 Sidoevent 2
13.00 Lunch
13.30 Sidoevent 3
15.00 Policyarbete, agreed conclusion draft, f
örbereda tall eller dylikt
16.30 Sidoevent 4
18.30 Någon form av mat eller middag
20.00 Daily debrief
21.00 Policyarbete och lite till
01:00 l
äggdags

Dag 7 – sista dagen

Idag var sista dagen för de flesta av oss, men bara halva konferensen har gått, intensiva förhandlingar har dragit igång och redan nu sitter medlemsländerna i kvällspass till långt in på nätterna akom stängda dörrar. Vi såg dock pizzabuden som kom och leverade kvällsmaten att gå in. Idag har vi delat ut våra ändringsförslag till ett 30-tal länder och fått fantastisk bra respons! Alla vi pratat med var sjukt imponerade av vårt arbete och hur proffsigt det var. Känns som ett perfekt avslut för veckan för min del. Jag kommer nog stötta gänget även under nästa vecka men då från fjärran istället. Det har varit en oerhört lärorik vecka och sjukt inspirerande.
Det här inlägget postades i Konferenser, Påverka världen, Reseberättelser, WAGGGS av Scouterna Internationellt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>